1797 öppnades den första stenkolsgruvan i Sverige. Det skedde i Höganäs som ligger i Sydvästra Skåne. Då Skåne tidigare hade tillhört Danmark så hade Skåningarna inte så mycket till övers för svenskar som försökte anlägga industrier i denna landsdel så man lyckades inte rekrytera några gruvarbetare. Det gjorde att man annonserade i kyrkorna efter arbetskraft i de delar av Sverige som längre hade tillhört Sverige. En av de som nappade på erbjudandet var Eric Carlson som då bodde i Torpa socken i södra Östergötland. Han flyttade ner 1806 med frun och alla barnen förutom Helena Ericsdotter som hade skaffat familj och blev därför kvar.

I sverige finns inte stenkol naturligtan i Sverige men i Skåne finns det en del fyndplatser. En av dem fanns invid Höganäs som 1797 öppnades av greve Erik Ruuth, ”En av Rikets Herrar”, och kallades ”Gustaf IV Adolfs Stenkolsverk”.
Ett av de första mera betydande schakten var ”Brors Backe”, som påbörjades 1804 och var färdigt två år senare. ”Tivolibunken” är en kvarleva härav. Schaktet var omkring 53meter djupt. Tidtals låg arbetet i detsamma nere på grund av våldsamt vattentillflöde. Schaktet övergavs helt 1854.
Under flötsen finnes eldfast lera, och det är genom bearbetningen i fabrikerna av lerorna till eldfast tegel, syrefast tegel, glacerade lerrör o.s.v. som gruvdriften möjliggjordes ekonomiskt.
Eric dog i lungsot efter att ha arbetat nere i gruvgångarna i ett par år. Han bodde då i Krapparp i brunnby socken där en av hans söner arbetade.