På 1550-talet bildades ett regemente som kallades Östgöta ryttare. Från 1636 benämns det Östgöta Kavalleri-regemente. Det bestod av 8 kompanier om vardera 125 soldater. Högsta befäl över regementet var översten. Han hade sin tjänstebostad på gården Tuna nordöst om Linköping.

Standar för Östgöta Kavalleri regemente.

I början organiserades regementet så att en bonde som ställde upp som en beriden rustad ryttare slapp att betala skatt för gården och gården kallades då Rusthåll. Efter ett tag insåg man att detta sätt inte var så bra då man förlorade både en ryttare och en bonde om ryttren stupade. Man införde då samma system som i Livgrenadier regementena att man anställde en ryttare och denne fick då också ett ryttartorp på samma sätt som fotsoldaten.

Kompanienas namn har genom åren ändrats flera gånger.

1791 slogs Östgöta Kavalleri och Östgöta regemente samman till ett enda infanteriregemente, som gavs namnet Kungliga Livgrenadjärregementet. Därmed försvann hästarna.
Efter några år ändrades organisationen igen och det gamla kavalleriet fick beteckningen Andra Livgrenadjär regementet och det urprungliga fick tillägget Första.