Hem Kyrkor Bjälbo kyrka Bjälbo socken Karta
Bjälbo kyrka är belägen vid vägen mellan Skänninge och Väderstad ca 5 km sydväst om Skänninge. 100 meter norr om den nuvarande kyrkan har man vid arkeologiska utgrävningar påträffat grunderna till en stavkyrka. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talets första hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Det imponerande tornet, som är daterat till 1220 enligt dendrokronologiska undersökningar, är ovanligt brett och kraftigt. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. I Bjälbo by fanns under 1100- och 1200-talen Bjälboättens huvudgård. Gården omtalas i flera medeltida diplom och en rad viktiga historiska händelser kan knytas till Bjälbo. Enligt tradition har Bjälbo hus eller Jarlaborgen varit belägen på åsens högsta punkt. Den ska ha varit Birger Jarls huvudgård. Redan i mitten av 1800-talet påträffades en kalkstensomfattning av hög kvalitet på Bjälbo Trädgårds ägor. I början av 1900-talet utfördes en mindre arkeologisk undersökning i området. Då påträffades ytterligare arkitekturfragment av kalksten och medeltida tegel. Antikvarie Jan Eriksson har gjort den tolkningen att arkitekturfragmenten hört till den medeltida kyrkan och kanske försvunnit i samband med ombyggnaden på 1780-talet. Under 1980- och 1990-talen utfördes arkeologiska undersökningar i samband med nybyggnation. Då påträffades även boplatslämningar och gravfält från järnåldern. Jan Eriksson har genom äldre kartstudier visat att Bjälbo Trädgårds byggnadstomt nått ända fram till kyrkogårdens västra del. Han har tolkat att det är just Trädgården som är den medeltida sätesgården.
Kyrkbyn har tillhört en av de större byarna på slätten och bestod av 16 gårdar vid tiden för laga skifte 1870. Idag ligger det fyra gårdar kvar i kyrkbyn med mangårdsbyggnader karakteristiska för 1800-talets andra hälft.
Bjälbo gamla kyrkogård, som är belägen norr om den nuvarande var ända fram till 1780-talet en del av den nuvarande kyrkogården. Den utgjorde då en av länets största kyrkogårdar. Den nuvarande kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av sten med motfyllning på kyrkogårdssidan. Kyrkogården har två ingångar, en i söder och en i väster. Ingångarna är försedda med grindstolpar av släthuggna kalkstensskivor och svartmålade smidesgrindar, varav den södra med årtalet 1818 och den västra daterad 1926. Vid kyrkans västra ingång står två runstenar uppställda. Den ena runstenens text är intressant då den nämner gillesbroder. Gillen var sammanslutningar för skydd och bistånd av medlemmarna.
Vid grundläggning för ett kyrkstall i utkanten av den igenlagda norra delen av kyrkogården påträffades 1914 två gravar med kalkstenshällar, s k tidigkristna gravmonument. Vid en undersökning i juli 1982 påträffades även grundresterna till en stavkyrka. Kyrkan, som har tolkats som Bjälboättens gårdskyrka, hade förstörts vid en brand. En ny kyrka, den nuvarande, uppfördes av sten ca 50 m söder om träkyrkan sannolikt under 1100-talets första hälft. Kyrkan fick en traditionell planform med rektangulärt långhus med ett smalare kor och absid. Det nuvarande kraftiga västtornet har tillbyggts senare och dess östra mur vilar på långhusgaveln. Virke i tornet har daterats till ca 1220 genom dendrokronologiska provtagningar. Kyrkan har ursprungligen haft en västportal, vilket är ovanligt. Västtornet tillhör de märkligare tornbyggena i Östergötland. Den breda och kraftiga tornkroppen rymmer flera tunnvälvda kammare över varandra. Det har få motsvarigheter i stiftet. Däremot förekommer samma typ av kraftiga torn på kyrkorna på Öland, som t ex Föra kyrka. Dessa har dock tolkats som rena försvarsanläggningar. I samband med en renovering av Bjälbotornet 1981 utförde Östergötlands länsmuseum en murverksdokumentation och en arkeologisk undersökning. I kammaren på andra våningen påträffades resterna av en rökugn. Matavfall och andra fynd visade på att tornet tjänat som bostad. Vid undersökningen framkom även att kyrktornet brunnit kraftigt under 1200-talet, vilket daterades genom bl a myntfynd. Bostadsvåningen förstördes vid branden och återuppbyggdes aldrig. Enligt sägnen ska Birger Jarls mor Ingrid Ylva i krigstider bebott det norra rummet på andra våningen, varvid det har kallats för Ingrid Ylvas kammare, Det visade sig också att tornet ursprungligen haft klockor. På södra tornmuren upptäcktes en sekundärt upptagen torningång ca 1,2 m över marken. Den har mynnat direkt in i trappan till första våningen. Trappan till de fyra våningsplanen löper i den södra tornmuren. Antikvarie Jan Eriksson, som ledde undersökningarna drar slutsatsen att -Det märkliga byggnadsverket är en manifestation av makt och rikedom och dess främsta funktioner före den förödande branden under 1200-talet har varit bostad och magasin.
v

dd