Hem Kyrkor Västerlösa kyrka Rundvandring Kyrkkarta
Västerlösa kyrka

En bevarad lockhäll från en kista av eskilstunatyp vittnar om att här funnits en kristen gravplats redan under 1000-talet och därmed sannolikt också en träkyrka. Lockhällen som är runristad och känd som Östergötlands runinskrifter 213 finns nu i vapenhuset. En tid därefter förmodligen under senare delen av 1100-talet byggdes en romansk kyrka i kalksten och gråsten bestående av långhus lägre kor och i öster halvrund absid och senare också ett torn. I tornets bottenvåning har man använt en medeltida murningsteknik opus spicatum (axformigt arbete), d.v.s. stenarna är lagda i form av ett fiskbensliknande mönster. Denna murningsteknik kan man också se i Vreta klosterruin Bankekinds kyrka och Hovs kyrka. Mot slutet av 1200-talet fick kyrkan korsarmar och kring 1400-talet slogs kryssvalv i kyrkorummet. Senare försågs kyrkan med ett rakslutet korparti av samma bredd som långhuset. På 1640-talet byggde Måns Jonsson i Mjölarp en ny tornspira. Denna skadades några år senare dock svårt av åskan men återuppbyggdes. Carl Fredric Broocman berättar från sitt besök av kyrkan vid mitten av 1700-talet: Kyrkan är upmurad dels af huggen Kalksten och dels af Gråsten på Krono grund en och en half mil ifrån Linköping samt tilbyggd så wäl å Norra som Södra sidan. I längden håller hon 34 och en half aln och i bredden 10 alnar. Kyrkans Klockor then större guten år 1707 och then mindre år 1748 hänga uti Trästapel fastän wid Kyrkan är ett högt upmuradt Stentorn med spånad spets. Af gamla öfwerlefwor är i Kyrkan ett Påwiskt Rökelsekar af malm. År 1729 then 22 Martii tå en Graf öpnades på Kyrkogården fants litet under jorden en wäl uthuggen Runsten som nu ligger åfwan jord på Kyrkogården.


varv