Skärkinds kyrka är en salkyrka i jugendstil med stort torn i norr rakavslutat kor i söder och där bakom en vidbyggd sakristia. Långhuset har tunnvalv och stora rundbågiga fönster. Interiören domineras av
det stora nederländska altarskåpet. Från 1900-talets början härstammar jugenddekoren som då räknade till 1 655 rosor. Skärkind fick sin första kyrka av sten under 1100-talet. Den var byggd av kalksten och
omfattade långhus och i öster ett lägre kor med absid. I väster stod ett kraftigt torn med våningsindelningen markerad i ytterlivet. Under spiran fanns en huggen rundbågsfris. Tornet användes dock inte för
kyrkklockorna vilka hängde i en trästapel utanför kyrkan. Skulpturer av människohuvuden tyder på släktskap med Askeby och Vårdsbergs kyrkor. Under 1400-talet ombyggdes koret och hela kyrkan försågs med valv.
Valven dekorerades med bandornament klöverblad och små trädliknande ornament. Enligt notering i en gammal kyrkbok fanns i korvalvet namnet Henricus Tidemanni målat i korvalvet. I ett av långhusvalven fanns
årtalet 1504. Senare under 1600-talet gjordes tillbyggnader i norr och söder. Kyrkan hade en sakristia på norra sidan av koret. Ett kanske redan under medeltiden uppsatt skrank i koret togs bort 1737 dock
först efter hörande av greve Carl Gustaf Tessin som var den tidens store konstkännare. Carl Fredric Broocman besökte kyrkan vid mitten av 1700-talet och berättar: Med säkerhet kan man säga at Kyrkan som här
står på Krono grund är en af the äldsta i Länet; althenstund uti henne är i behåll ett stycke af en så uråldrig Sten-font at på honom med tydeliga bokstäfwer stå MCC eller åratalet 1200. Hon har till år 1587
warit Moder-Kyrka till Gårdby; och wises på Östra Kyrko-gafweln öfwer ett igenmuradt fenster som varit bakom Altaret ett uti telgsten huggit och i muren insatt men något therutöfwer skjutande menniskjo-hufwud;
som efter somligas mening skal betyda at thenna Kyrka af ålder warit Moder-Kyrka. Midt i Soknen är hon belägen och är thes längd 43 och en half och bredd 11 och en half alnar. Långt för thetta är Korß-Kyrkan
tillbyggd som är 35 alnar lång och 9 och en fjerdedels aln bred. Altartaflan uti ett konstigt Bildthuggare-Arbete föreställer hufwudsakeligen Jungfru Marie himlafärd samt theromkring the förnämsta
omständigheter af Frälsarens lefwerne med ren och stark förgyldning öfwer alt samt målning på the thertil hörande dörrarna af förundranswärd konst. Thenna Altartafla berättas efter gammal sägen wara skänkt
til Kyrkon af then i sin tid stora och högtförtienta Linköpings Biskop Henrico Tidemanni som under thet han på samma fått som någre hans före- och efterträdare i ämbetet haft thenna Församling till Præbendam
äfwen låtit tilbygga then delen af Kyrkon hwarest nu Hög-Choret är; till åminnelse hwaraf hans wapn stådt på en fensterruta bak om Altaret. Predikstolen är rätt wacker och zirad med en mycket skön målning af
wahlnöt, samt små bilder och ächta förgyldning. Til Kyrkon är han förärad af Handelsman Jochim Hansson Sivers i Norrköping wid paß år 1690 tå han ägde Lundby Rusthåll i Soknen. Orgelwerket består endast af 4
stämmor och gjör icke särdeles nytta i thenna Folkrika Församling. Klockorna hänga ännu uti Trästapel och lärer ej kunna flyttas uti Kyrkons höga och ansenliga Torn emedan thes murar tyckas wara nog swaga
at bära och tåla Klockornas tyngd och ringning. På then större Klockon läses åfwan omkring: Gudi allena ærona. Trots att den gamla romanska stenkyrkan byggts till flera gånger och trots tillkomsten av flera
läktare blev kyrkan så småningom alldeles för liten. År 1829 fattades beslut om att bygga en ny kyrka. Artillerimajoren och konstnären Justus Weinberg från Göteborg utarbetade ett förslag som godkändes 1830.
Ritningarna visade en nyklassicistisk kyrka med stort långhus i norr-söder och med ett kort tvärskepp på mitten. I norr ett kvadratiskt torn med rektangulärt fönster och ovanför ljudgluggar i form av
trekopplade öppningar där den mellersta avslutades med en rundbåge. Den gamla kyrkans kor sparades och används i fortsättningen som gravkapell. Redan 1766 vitmenades interiören men en del äldre inventarier
finns fortfarande kvar. År 1906 slog blixten ned i nya kyrkans torn och kyrkan antändes. Murarna kunde räddas, däremot inte tornet med kyrkklockorna. Lyckligtvis förvarades alla äldre inventarier i gamla
kyrkans kor. Som arkitekt anlitades Erik Lallerstedt som förvandlade den enkla empirekyrkan till en livligt jugenddekorerad helgedom. Kyrkan fick ett nytt torn som avvek ganska mycket från föregående.
Altartavlan av Pehr Hörberg flyttades upp på högra sidoläktaren och i koret placerades det stora nederländska altarskåpet från gamla kyrkan.