Näsby sockenkyrka låg vid Näsby gård.
På en karta från 1655 kan man se att kyrkan låg mellan Roxen och Näsby gård.
Broocman skriver 1760 att kyrkan låg på en kulle, 26 alnar från sjön Roxen vid Näsby säteri. Han visste inte när kyrkan var byggd men uppger att en Salmandus var Rector Ecclesias där 1290, vilket sättter en minsta ålder.
Kyrkans storlek uppger han till 16 och en fjärdedels aln lång och 12 och en halv aln bred. Den hade inget torn utan dess enda klocka, som var gjuten 1626, hängde i en klockstapel av trä. Han uppger också att 1527 var Curator Domus Johannes Sollare i hospitalskyrkan även var pastor i Näsby.
Utdrag ur karta från 1655.
Kyrkplatsen sett från söder.
På en karta från 1655 kan man se att kyrkan låg mellan Roxen och Näsby gård.
Broocman skriver 1760 att kyrkan låg på en kulle, 26 alnar från sjön Roxen vid Näsby säteri. Han visste inte när kyrkan var byggd men uppger att en Salmandus var Rector Ecclesias där 1290, vilket sättter en minsta ålder.
Kyrkans storlek uppger han till 16 och en fjärdedels aln lång och 12 och en halv aln bred. Den hade inget torn utan dess enda klocka, som var gjuten 1626, hängde i en klockstapel av trä. Han uppger också att 1527 var Curator Domus Johannes Sollare i hospitalskyrkan även var pastor i Näsby.
Utdrag ur karta från 1655.
Kyrkplatsen sett från söder.
Vid en biskopsvisitation tyckte biskopen att kyrkan var alldeles för liten och nersliten. Han uppmanade Näsbyborna att rusta upp kyrkan. Det ville absolut inte bönderna kosta på. Då kom biskopen med ett motförslag, han tyckte att man borde slå ihop denna lilla socken med Rystad socken. Inte heller detta tyckte bönderna om.
Det blev till slut Kungen som avgjorde tvisten och han bestämde att socknarna skulle slås samman.
Näsby Kyrka revs och den 28 mars 1780 påbörjades rivningsarbetet av Rystad kyrka och redan den 29 september samma år kunde den första gudstjänsten firas i den nya kyrkan.
När biskopens krav kom om att slå ihop socknarna tog bönderna i Näsby socken fram ett förslag om att bygga ut kyrkan
och denna ritning visar hur den då skulle komma att se ut.
Vid 150 års jubileet efter kyrkans rivning, 1934, restes denna minnessten. Man gjorde samtidigt en mindre arkeologisk undersökning för att leta fram kyrkans murhörn och lade stenar för att markera dessa.