1898 hittade Olof Öhman en runsten när han höll på att ta bort en stubbe. Det skedde i Alexandria i västra Minnesota dit Olof hade utvandrat med sin familj från Hälsingland i Sverige och höll på att röja på sin nyanlagda gård.
Texten på stenen har översatts av flera experter och en av dem låter: 8 göter och 22 norr men po opdagelsefärd fro vinland of west. Wi hade läger vid 2 sjöar en dags rise fro dena sten. Wi war och fiskt
en dagh, äpter wi kom hem fann 10 män röde af blod och döde. AVM. fraisle fro ill(eld) har 10 mans ve havet at se äptir wore skip 14 dagh rist from deno öh. Åhr 1362.Stenen väckte stor uppmärksamhet i USA men av experter i norden blev den ansedd som en bluff. Anledningen var att runorna på stenen inte var från Vikingatiden eller Medeltiden.
Dessa åsikter har stått sig ända fram till idag.
Stenen hamnade så småningom i ett museum i ALexandria där dessa foton är tagna.
2019 gjorde en skolklass en sensationell upptäckt då de översatte Hälsingerunor som fanns på en gård i Hassela, Hälsingland. Det var runor som ritats med penna i taket i ett hus som användes av pigorna på gården 1860-80. Det skolklassen fick fram var besvärjelser över gårdsägaren som de inte vågade säga rakt ut men med runor som han inte kunde tyda kunde de skriva detta i allafall.
Det finns i kyrkböcker från 1700-1800 talet omtalat att personer får kyrkans straff för lönnskrift och detta kan ha varit sådan här skrift. Det är ett arv från vikingatiden-medeltiden som senare således har använts när
man inte velat att alla skulle förstå meddelandet.
De runor som finns i Hassela kallas Hälsingerunor för de förekommer inte på mer än ett par platser och avviker från de som finns på runstenar. Det är samma sorts runor som finns på Kensingtonstenen.
Olof Öhman växte upp i Forsa socken i Hälsingland. Det ligger ungefär 50km söder om Hassela. Man har fastslagit att runorna i Hassela inte kan ha skrivits före 1860 då huset byggdes.
Då Olof föddes 1854 så sammanfaller det med hans uppväxt. Man kan anta att det inte bara var i Hassela som detta skrivande förekom men det är bara där och på några få platser till som de finns bevarade.Den svenske arkeologen och docenten Mats G. Larsson har skrivit boken Kensington 1898 där han redogör för Öhmans svenska tid och hans sinne för humor och menar att det kan vara så att Öhman bara ville skoja med grannarna men att andra tog tag i stenen och det blev så stort att han hade svårt att ta sig ur historien. Mats har också undersökt runorna i Hassela men ännu inte utkommit med någon bok.
Oavsett om det är en bluff eller inte så gjorde Öhman ett avtryck och blev därför ihågkommen. I staden Alexandria är stenen den viktigaste turistatraktionen.
I kyrkböcker ser man emellanåt att prästen har noterat att någon fött ett barn utanför äktenskap och blir därför straffad av kyrkan för detta och hemlig skrift. Jag har i många år undrat vad denna hemliga skrift handlat om. Jag undrar nu om det inte var runor som användes precis som i hälsingland så att bonden och prästen inte förstod vad det stod.",